Previously:

Efter att vi doppat oss så gick killarna till sig för att hämta sina handdukar och jag till mig. Jag tog min handduk och torkade mig sedan packade jag ihop mina saker. Jag sa till mamma att jag skulle gå och hitta på något annat. Hon svarade att hon skulle ligga kvar och att vi skulle ses till middagen. 

Omar's Perspektiv:

- Hon ska väl inte dra? Frågade jag killarna medan hon plockade i hop sina saker. 

- I don't know. Svarade Oscar lite tyst. 

- Nej vänta! Hon kommer hit. Mitt hjärta började slå kraftigt och min andning blev tyngre. När hon nästan var framme sa hon:

- Ehm, jag tänkte bara....  ______________________________________________________________________________________________

 

 

Melissas Perspektiv:

Vågar jag? Vågar jag fråga ifall de vill göra något? Dem kanske inte vill det? Eh, skit samma. Det värsta som kan hända är att de inte vill.

- Ehm, jag tänkte bara.. I fall ni ville hänga med och äta någonstans? De kollade runt på varandra medan min blick sjönk ner på sanden under mig. 

- Sure, varför inte. Svarade Oscar och ryckte på axlarna. 

- Heh, då kommer nästa problem, jag har aldrig varit här så vet ni var man kan äta? Jag skrattade nervöst och kliade mig i håret. 

- Donken finns en bit bort? Sa felix och log retsamt. 

- Funkar för mig. Sa Ogge och Oscar och log stort båda två.

- Omar? okej för dig? Frågade jag. 

- Ehm, visst du? Svarade han lite tveksamt. 

- Lugnt för mig, hur kommer vi dit? 

- Daff får skjutsa oss! Sa Felix glatt. 

- Vem? Undrade jag 

- Daff, våran manager och han vi bor hos här. 

- Okej, sure. Träffas vid kiosken om en timme? Skulle inte vilja åka iväg såhär. Sa jag och kollade ner på min kropp. 

- Låter bra, see yah.

Jag öppnar dörren till rummet och halv springer in till mitt egna lilla rum. Slänger sakerna på min säng och tar upp resväskan för plocka fram schampoo och balsam. Jag tar med mig iPoden och en handduk och går in på toaletten. Jag låser dörren och sätter på musik, sedan går jag in i duschen och vrider på vattnet medan jag sjunger med till musiken. Jag vrider av kranen och sträcker mig efter handduken. Jag torkar kroppen och sedan låser jag upp dörren för att hämta underkläder. Jag sätter på mig mina underkläder och sedan sätter jag upp mitt hår i en turban. Jag går fram till min resväska och hämtar mitt smink, en hårborste och min hårfön.

Vad menade Felix med manager? Jag började föna håret medan jag fortsatte tänka på det, jag förstod inte. När håret var klart så la jag ner hårfönen och började klä på mig sedan sminkade jag mig. När jag var klar tog jag med mina saker, låste rummet och gick ner till kiosken. När jag kom ner väntade dem redan på mig.

Omars perspektiv:

Hon var så vacker, när hon gick emot oss. Hennes blonda långa hår hängde över axlarna och sträckte sig ända ner mot magen. Hennes klädval var så himla perfekt till hennes sminkade ansikte. Jag hade dock önskat att hon inte sminkat sig överhuvudtaget. Hon var så fin utan.. Varför känns det som att jag vill vara med henne?

Oscars perspektiv: 

Hur kan man vara så snygg? Helt sjukt egentligen, men Melissa, hon lyckas. Hon kom fram till oss klädd i ett par dip dye färgade jeans shorts, en magtröja och en jeans jacka. Till det hade hon ett par röda vans. Varför känns det som att vi hör ihop på något sätt? Hon såg bekymrad ut när hon kom fram.

- Jag är inte så sugen på Mc Donalds om jag ska vara ärlig. Sa hon. 

-Kan vi inte äta någon annan stans? Jag är sugen på kina mat. La hon till.

-Men åh! Jag vill ju ha donken. Svarade både Felix och Ogge och suckade. 

- Jag kan hänga med, det finns en kina restaurang vid nästa kvarter. Sa jag glatt och log mot henne, hon besvarade mitt leende och gick mot mig. 

Omar anslöt sig till oss och vi började gå mot kina restaurangen. 

Åh, det hade ju varit helt perfekt om inte Omar hängt med. Bara hon och jag.

Omars perspektiv:

När vi kom in satte sig Oscar först på ena sidan av bordet längst in och jag på motsatta sidan. Hon satte sig bredvid mig och Oscar gav mig en besviken blick. Vad var det här nu då? Han gillar väl inte henne? Det gör ju jag. Jag såg henne först. 

En servitör kom fram och bad oss att beställa maten.

- I can take number two and a coke. Sa Oscar och kollade på Melissa, hon log tillbaka och sa:

- I'll take the same but with a diet coke. 

- Number six for me and a coke. Sa jag snabbt efter. 

Efter ett tag kom maten och jag som var vrål hungrig högg in direkt. 

Melissas perspektiv:

Både Oscar och Omar följde med till kina restaurangen så jag hade tur över att vi kunde äta här istället. Maten här var verkligen underbart god. 

- Så, emh, Melissa? Vi vet ju ingenting om dig? Har du lust att berätta lite kanske? Sa Omar och log ett brett leende. 

- Haha, jo men det klart. Jag heter Melissa som ni redan vet hehe. Jag är 17 år och har spelat fotboll i 10 år men slutade nu när vi flyttade. Det är jag och min mamma som åkte hit tillsammans som en tröst över att vi har flyttat. Pappa jobbade mycket borta, så han brukade inte vara hemma ofta. Så vi flyttade på grund av hans jobb. Jag är ensam barn så jag är väl ganska ensam av mig? Haha, vad brukar man säga? 

- Nej, men det låter bra, eller alltså inte bra utan att bra att du berättade eller alltså. Ja.. Det går bra så.. Sa Omar nervöst. 

- Nej men gött! Ska vi dra vidare? Frågade Oscar glatt och tittade på mig med en varm blick.

- Visst. Svarade jag, ställde mig upp och log ett brett leende. 

Efter att vi kom ut ur restaurangen så började vi gå mot killarnas hus. 

- Så, vad ska vi göra nu? Frågade jag öppet. 

- Vi kan spela något? Svarade Oscar och gav mig ett varmt leende. Shit, jag kan verkligen inte tröttna på dessa leenden han ger mig.

- Mariokart? Frågade Omar med lite hopp i rösten och log mot mig.

- Ja! är det okej med dig Oscar? 

- Jadå, bara jag får vara Luigi. Ett skatt lämnade hans läppar. 

- Då är jag Mario. Sa Omar snabbt och ivrigt. 

- Haha, gullet klart du kan vara mario! Då är jag prinsessan peach! sa jag medan ett skratt lämnade mina läppar. 

När vi kom fram gick Omar snabbt om mig för att komma fram till dörren. 

- Damerna först. Sa han och log flörtigt.  Ett skratt lämnade min mun innan jag nigade och svarade: 

- Tackar. 

Oscars perspektiv:

Fan, varför kunde inte jag ha kommit på det där. Eh, skitsamma ikväll så ska hon allt få se. Tänkte jag medan ett onskefullt leende tog plats på mina läppar.